Tanken att gå vidare och släppa taget får mej att vilja spy! Att släppa något som betytt så mycket i flera år, är det ens möjligt? Hur kan man gå vidare efter det? Även om jag så gärna vill så dras jag hela tiden tillbaka, till samma tankar å samma funderingar, men jag kan inte ta något beslut!
Så många tankar snurrar genom mitt huvud just nu, vet varken in eller ut längre. Känns som om vilket eller vilka beslut jag tar kommer bli fel och påverka mej på ett väldigt negativt sätt...
Men samtidigt som en dörr stängs så öppnas en ny har jag hört?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar